English summary below
Nu har det varit två razzior på bara några dagar och media spekulerar fritt om den sexsäljande kvinnans känslor och tankar angående att ha sålt sex till Paolo Roberto. Samtidigt blir faktiska sexarbetares tankar och känslor nedtystade. Vi presenterar därför ett tankeexperiment om hur denna kvinnan möjligtvis kan känna sig efter denna oförnekligt traumatiska upplevelse.
Det är inte ovanligt att personer från fattigare länder självmant reser till rikare länder för att tjäna mer pengar än vad de kan göra på hemmaplan. Detta gäller alla möjliga branscher och att sälja sex är inget undantag. Kanske var det hennes tanke att hon skulle sälja sex när hon kom till sverige, kanske utvecklades det efter hand. Kanske tycker hon att det är ett av de trevligare jobben hon har haft, och kanske inte.
Oavsett vad, så är det inte lika jobbigt som att svälta. För många är det det inte bara det bästa alternativet för deras situation, det är även det sista alternativet efter att ha blivit nekade hjälp från både försäkringskassan och Soc.
En kväll som börjar som de flesta andra kvällar så har du en kändis som kund. Men kvällen blir inte som alla andra. Polisen stormar in och tar personen som är på väg att ge dig tusen kronor för en timmes arbete (antagligen en underdrift, men här leker vi med tanken), tänk på att det är nästan en tredjedel av vad du skulle tjänat på ett "vanligt" arbete hemma i tex Rumänien, där minimi-inkomsten är ca 3000 kr. Polisen tar din köpare, dina pengar, och media släpper loss deras storm av åsikter om vilket offer du är för mäns vilja. Ovanpå det så var polisrazzian antagligen väldigt skrämmande, vad tror du är värst, att ha sex med främmande män, eller att ha en hel grupp beväpnade män skrikandes storma in i ditt egna hem medans du försöker arbeta?
Media skriver nu om att kvinnan mår dåligt och inte vill prata med pressen. Men hur skulle du själv må efter att, trots att du inte gör något olagligt, gå igenom en traumatiserande kontakt med polisen, antagligen bli vräkt, förlora din inkomst för en obestämd framtid eftersom ingen kund skulle våga ta kontakt med dig samt riskera bli deporterad tillbaka till fattigdom (möjliga utgångar baserade både på andra sexarbetares erfarenheter och stycke 3.5.4, sida 88, SOU 2010:49).
Situation med Paulo Roberto försvårar sexförsäljares arbete över hela landet. Kunderna är redan färre på grund av rådande pandemi, och nu kommer de minska ännu mer.
De som inte är helt bortskrämda, blir plötsligt paranoida. De vill inte ge oss sitt namn eller telefonnummer - vilket innebär att vi inte kan fråga våra sexarbetare kompisar ifall köparen är säker eller inte. De vill ha rabatter, för de "riskerar ju så mycket nu". De vill ha sex på platser som känns säkrare för dem, i deras egna hem eller i bilar. Platser där vi inte känner oss säkra alls, både för att vi inte hittar där, och för att vi aldrig kan veta vad/vem som kommer vara där när du dyker upp.
De som inte har något att förlora är de som försöker hårdast med att pressa våra gränser, för att, varför inte? I och med både Corona och de senaste razziorna så är de mycket väl medvetna om att vår inkomst är ovanligt låg just nu. Vi blir blir mer pressade att säga ja till otrygga kunder. På otrygga platser.
Samtidigt som sexabetare upplever en kris har media en hel fest om hur bra poliserna är som tagit oss våran kanske enda inkomst. Feminister, som man skulle tro var för människors rättigheter över deras egna kroppar, skriver inlägg om hur dåliga människor våra köpare är. Om hur modiga poliserna är som ‘’räddar’’ oss från arbetet vi valt själv. Men vad händer egentligen med kvinnorna som blir ‘’räddade’’ från de onda, onda sexköparna? Vet folk det? Bryr folk sig ens?
Det har kommit förslag om att sexköpslagen ska bli hårdare, både ur straffsynpunkt och att sexköp ska vara lagligt likställt med våldtäkt. Att vi inte själva ska få bestämma vem vi vill ha sex med och av vilka anledningar är ett hån mot vår kroppsliga autonomi. Fuckförbundet står för att att slopa sexköpslagen, och om ni vill veta mer om hur sexköpslagen har skadat oss de senaste tjugo åren, så kommer vi länka våran rapport om ämnet nedan.
Utomstående har aldrig rätten att bestämma ifall en människa som har gått med på sex vid hens sinnes fulla bruk faktiskt blev våldtagen. Vi säger inte att kvinnan inte är ett offer. Vi säger inte heller att Paolo har agerat rätt i denna situationen. Vi är säkra på att kvinnan måste vara väldigt traumatiserad av händelsen i förra veckan, men kanske, i just detta scenariot, så kan det vara polisen som traumatiserat henne mest.
Källor:
https://www.publikt.se/nyhet/stora-skillnader-i-minimilon-i-europa-19184
Give sex workers the spotlight
There is currently a mediastorm going on in Sweden about the celebrity Paolo Roberto being caught buying sex. There have been two police raids in just a few days and the media has been very busy with posting what they think to be the ‘’victims’’ thoughts about it, all while not letting actual sex workers voice their thoughts on the matter. This is our take on the possibilities in the situation.
It is not rare that people emigrate from poor countries to find better-paying jobs in richer ones. Sex workers are not an exception. Maybe you enjoy your work, maybe its a necessity. Either way, it sure beats starving. Suddenly, a group of armed men storm into your apartment while you are trying to work and arrest the man who is about to give you about a third of the money you would make in a month in your home country. What do you think traumatizes you more, having sex with a stranger for money, or have your apartment raided by armed men claiming to be there to save you?
Best case scenario, you’re scared of taking in new clients for a while since you now know for sure that the police are watching you and you lose some, or all of your income. Worst case scenario, you get deported.
This situation has a negative impact on all Swedish sex work. We lose clients due to this, and the ones who still buy, will be more careful. They will want to meet in places that feel more safe to them. Their cars, their homes, places where we don’t feel safe because we don’t know what to expect when we get there. At the same time, the police who took our income away are viewed as heroes in the eyes of the public. But what actually happens to the women who are ‘’saved’’ when all the spotlight stays on the men? Does anyone actually care?
Politicians have suggested that the law should equalize buying sex wour own consent. to remove our bodily autonomy to such an extent so we cant even decide our own consent. Fuckförbundet wants to completely decriminalize sex work. If you want to know more about the effect The Swedish Model has had on sex work, we wrote a report on it last year, that we linked under "källor" above.
We are not claiming that Paolo is a good person that has done nothing wrong. We are also not claiming that the woman isn’t a victim. But maybe, in this scenario, the Police might be the ones that has caused the biggest trauma?